Leonhard Beck
German Northern Renaissance Painter, ca.1480-1542, Illuminator, painter, draughtsman and woodcutter, son of Georg Beck. He first appears as an illuminator and collaborator with his father in two Psalters for the Augsburg monastery of SS Ulrich and Afra in 1495, producing 35 coloured initial letters for each of them (Augsburg, Staats- & Stadtbib., Cod. 49a). These are vigorously coloured but fairly uniform in character, with small, lively biblical scenes excellently adapted to the letters. Red, green and blue predominate; ochre tones provide a link with the gold ground. The initial letter X is composed of splendidly curled, entwining foliage with birds and half-figures of prophets; the Virgin, Joseph, the Christ Child in the manger and the choir of angels are each enclosed in one of its sectors. The figures are presented in a light, easy manner; the draughtsmanship avoids unnecessary detail. Related Paintings of Leonhard Beck :. | School of Athens | St Mary Magdalen | red on maroon | The scale of love | Christ Preaching at Capernaum | Related Artists: georg engelhardt schroderGeorg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare.
Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier.
Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst.
När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet.
Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter. Thomas JonesThomas Jones (26 September 1742 - 29 April 1803) was a British landscape painter. He was a pupil of Richard Wilson and was best known in his lifetime as a painter of Welsh and Italian landscapes in the style of his master. However, Jones's reputation grew in the 20th century when more unconventional works by him, ones not been intended for public consumption, came to light. Most notable among these is a series of views of Naples which he painted from 1782 to 1783. By breaking with the conventions of classical landscape painting in favour of direct observation, they look forward to the work of Camille Corot and the Barbizon School in the 19th century. His autobiography, Memoirs of Thomas Jones of Penkerrig, went unpublished until 1951 but is now recognised as a major work of commentary on the 18th-century art world. elias martin, gustavElias Martin, döpt 8 mars 1739 i Stockholm, död 25 januari 1818, svensk målare som vann internationell berömmelse under sin livstid för sina landskapsmålningar, porträtt och genremålningar, och var "associate member" av Royal Academy.
Elias Martin var son till åldermannen i snickarämbetet Olof Martin och Ulrika Haupt, syster till Georg Haupt. Han fick sin första utbildning hos fadern och visade sådan talang att han sändes till ämbetsmålaren F.C. Schultz. Genom denne fick han anställning hos Fredrik Henrik af Chapman som arkitekturritare och teckningslärare för officerarna i Sveaborg. Där fick han ledning av fältmarskalken Augustin Ehrensvärd, och umgick med och undervisade dennes son Carl August Ehrensvärd.
|
|
|